Hampus klassiker

Tänk att oktober kan vara så underbar med krispig klar luft, gula löv och torra vägar. Sedan kommer november med sina kala träd, fukt som tränger in i märgen och ett mörker som lägger sig över själen.

Men det är en perfekt tid för att ladda på med massor av bra träning!

20 st cyklister samlas tidigt en grå novembermorgon. Lägg märke till de två cyklisterna som vilar så proffsigt på sina cyklar. Det är jag och Aivar som skulle ge självaste ordföranden i Velominati både ståpäls och ståfräs.
Foto: Alexander Danielsson.

Förutom en hel del distanspass på cykeln kör jag också intervaller. Idiotiskt att göra det i november kan tyckas men jag är övertygad om att den lite mer intensiva träningen är nyttig även under lågsäsongen. Jag går ju inte till överdrift, men något intervallpass då och då tror jag är bra.

Man kan välja mellan att tröstäta en massa godis eller bota höstkänslan med god och nyttig mat. Jag väljer båda.

När det regnar och är kolsvart är det mysigt att gosa in sig på gymet. Här kör Lars-Erik och Joakim kombination av styrketräning och uppmjukning. De där rullarna var otroligt elaka mot mina stela muskler.

Min ledarkollega Mic brukar råda mig att ta det lugnt i gymet så jag inte lägger på mig en massa "cosmetic bulk". Samtidigt tycker min bror att jag ser ut som en harkrank så risken att min överkropp blir onödigt stor och syreslukande är nog rätt liten. Bänkpress var en ny erfarenhet. Kändes inte direkt utmattande i dag men jag antar att musklerna berättar för mig i morgon att de fått kämpa lite.
 

I morgon inleder vi träningen inför Vätternrundan 2013. 54 hungriga cyklister ska träna tillsammans i nio månader för at vara på topp i juni.

Min cykelsvacka bestod inte i att jag inte gillade att cykla. Utan att jag inte kände mig motiverad till att gå "all in" i alla tillfällen. Skyltspurterna var inte så viktiga. Backintervallerna smakade inte lika mycket blod och syrebristen var inte lika stor efter lagtempokörningarna som den brukar.

I stället njöt jag av långa sköna distanspass, roliga mountainbikestigar och fikaturer. Skönt. Man måste ju unna sig sådant också. Men längtan fanns där. Trots att jag ville njuta av nuet och sommaren så kom jag på mig själv med att längta till höstens "grispass".

Och nu är vi där! Några minuter efter att jag lade in höstens och vinterns träningspass i vår gemensamma kalender droppade anmälningarna till passen in. Kul!

Jag har byggt en liten community på nätet för våra Vätternlag där vi planerar vår träning och diskuterar med varandra.

Äntligen har det slutat rossla och pipa när jag andas. Solen skiner. Hösten ler sitt allra härligaste leende mot mig. Självklart förlänger jag pendlingen hem med en timme eller två för att få njuta extra.

Löpning är helt klart min sämsta gren. Jämfört med andra klassikergenomförare placerar jag mig:
Pos Vasaloppet:    611
Pos Vätternrundan:    25
Pos Vansbrosimningen:    567
Pos Lidingöloppet:    807

Det är ju tack vare en bra Vätternrunda som jag klarat Klassikern under 20 timmar.

Nu har resultatjakt.se bara resultat från 2008 och framåt så man ska väl inte dra för stora växlar på det hela.

Men, jag ser redan förbättringspotential.

40 minuter borde jag kunna slipa på Lidingöloppet.
1,5 - 2h kan jag nog kapa på Vasaloppet om jag lär mig åka skidor ordentligt.
10 minuter kanske jag kan kapa på Vansbrosimmet om jag lär mig crawla.
25 minuter vill jag kapa på Vätternrundan nästa sommar.

Vi kan avrunda till 2h 50 minuters förbättringspotential. Sammanlagt låter det mycket men var för sig är ju inte tiderna omöjliga eller hur?
 

En Svensk Klassiker, Peter Hampus, 2012

En av årets bästa cykelhelger brukar vara Hofvets Ålandsresa. Många ledare hänger på och man kan koncentrera sig på att bara njuta, cykla och vara sig själv för en stund då man inte har ansvar för någon grupp.

Årets resa bjöd på riktigt dåligt väder. Det har i och för sig hela 2012 gjort om jag tänker efter.

Vilma har skrivit en bra redogörelse för vad som hände under själva resan. Eftersom den handlar en del om mig kan du lika gärna läsa den så redogör jag i stället för mitt jacktest.

Cirka tio grader varmt, mycket regn och blåst. Det låter inte som myscykling kanske. Men klär man sig ordentligt kan man ha roligt i alla fall. Jag tog tillfället i akt och testade två jackor från Gore:

Path Neon Jacket och Phantom SO Jacket. Den röda Phantomjackan hade jag på mig på Vätternrundan som också bjöd på kyla och regn. Vi som startade på förmiddagen hade det dock inte lika jävligt som många av de andra cyklisterna. Tydligen har förhållandena aldrig varit så usla på Vätternrundan. Rekordmånga bröt loppet.

Jag trodde att jag skulle svettas under den varma jackan då solen tittade fram vid starten, men eftersom det går att ta av ärmarna och göra den till en väst funkade det utmärkt. Bara ärmar och uppknäppt dragkedja gjorde det till en behaglig tur trots att intensiteten var hög.

Phantomjackan är gjord i Gores mjuka windstoppermaterial och fungerar lite som en våtdräkt. Jackan blir våt, men då den är helt vindtät och förhållandevis tjock fungerar den som en skyddande barriär mot det kalla regnet och "vägsprutet". Våt brukar man ju bli hur som helst, antingen av svett eller av regn. Det viktigaste är att hålla sig lagom varm.

För sommarskurar vid 15-20 graders temperatur är nog jackan i varmaste laget. Men med avtagna ärmar funkar den perfekt under de förhållandena. När det blir höst och kyligare kommer den mer till rätt. Den värmer skönt trots att den känns som en våt wettexdisktrasa.

Jag fick också låna Gores Neon Jacket av en kompis. Den har ett goretexmembran och jag var orolig att den skulle bli för tät. På väg till samlingsplatsen blev jag obekvämt varm och började överväga att packa in jackan i följebilen. Men när regnet kort därefter öste ned var den perfekt. Jag hade bara ett tunnt linne under men höll hela tiden behaglig temperatur trots att det stundtals regnade ganska hårt och jag konstant duschades av hjulet framför mig. Vid fikat konstaterade jag att det membrandet var rejält vått på insidan av jackan men jag hade inte besvärats av det.

Tidigare har jag testat Assos climaJet som nu ersatts av sJ.climaSchutz. En ganska dålig jacka som på sin höjd fungerar som ett genomvått vindskydd. Efter några minuter är man genomblöt och det känns som att ha en genomskinlig platspåse klistrad mot kroppen. Som kostar över 1000 kr.

Då är Crafts Active Bike Convert Jacket bättre. Jag köpte den på rea för 400 kr. Dock håller man sig inte lika varm och torr som med Gorejackorna men fördelen är att den har riktigt bra ventilation och snabbt kan konverteras till en vindväst för varma dagar. Den kan också rullas ihop och förvaras i ryggfickan på cykeltröjan. Därför är den alltid med som "nödjacka" även fina dagar ifall jag överraskas av en skur.

Regnar det redan när jag börjar cykla blir det Gores Phantom som tas på.

Sammanfattning:

Gore Path Neon:
ca 2000 kr
Goretexjacka som håller dig torr men framför allt varm och vindskyddad när det regnar mycket.

Gore Phantom SO:
ca 1500 kr
Windstopperjacka som du blir våt i men den håller dig varm även när det blåser och regnar mycket. Kan konverteras till kortärmad jacka/väst

Assos clima:
ca 1000 kr
Bra idé med genomskinlig jacka som visar klubbkläderna under. Dålig funktion.

Craft Active Bike Convert:
ca 850 kr
Lätt och smidig jacka som klarar regnskurar och håller dig förhållandevis varm i ihållande regn. Kan konverteras till vindväst.