A PHP Error was encountered

Severity: 8192

Message: Non-static method Magpie::usage() should not be called statically, assuming $this from incompatible context

Filename: plugins/pi.magpie.php

Line Number: 28

Hampus klassiker: cykel, skidor, löpning, simning + annan träning
cover-liten

Hampus klassiker


Torsdag, Januari 31, 2013

Hoppas hon inte får missfall

I går sparkade jag på min gravida tränare. Allt vad jag orkade. Hon bara flinade och bad om mer.

gris fight

Jag tog i mer och mer för varje spark. Hon bara flinade. Ju hårdare jag sparkade desto större var flinet.

Usch, jag låter nästan som en misshandlare som försöker förklara varför han aldrig slutade slå inser jag ...

Hon är stenhård min boxtränare. När hon ska demonstrera en ny spark eller slagkombination tar hon i så man nästan ramlar baklänges. Jag vill ju inte vara sämre så jag har sparkat mig själv blodig mot henne. (Vi funderade var blodet på mitsen kom från och såg sedan att det var min fot som blödde.)

Nu när hon har blivit gravid trodde jag att hon skulle ta det lugnare. Men under gårdagens pass – vi körde intervaller där jag bland annat skulle rundsparka varannan gång med vänster och varannan med höger ben mot henne  – tjatade hon om att jag skulle sluta mesa och börja ta i lite.

Fick in några fina träffar tycker jag. Smällarna i den tjocka mitsen hon höll mot kroppen ekade fint i gymet. Inte sådär överdrivet som i Kung fu-filmer. Utan mer dovt. Som när Rocky går lös på grisarna i sin kompis slakteri i en av de klassiska filmerna.

Inga likheter mellan min tränare och en gris menade här! (Inga mellan mig och Rocky heller.)

Undrar hur bra det är att göra sådär egentligen? Jag blir lite fundersam för jag känner mig skydlig till att en annan tjej ligger på sjukhus nu. En före detta kollega ville bli coachad i löpning så jag tog med henne på ett intervallpass. Jag lyckades pressa henne ganska bra och hon sa efter ett tag att hon mådde illa och ville kräkas.

– Äh det är ingen fara! Spykänslor under intervaller visar bara att du tagit i på ett bra sätt, peppade jag henne. Vi slutförde passet och hon såg ganska tagen ut.

Några dagar senare upptäckte hon att hon var gravid. Nu ligger hon på sjukhus och får inte resa sig de kommande 16 veckorna som är kvar av graviditeten för att inte riskera att barnet föds för tidigt.

FörfattarePeter Hampus i • Träning
Permalink

Onsdag, Januari 30, 2013

Stakteknik - poletten trillar äntligen ned

30 minuter stakning - även i de brantaste uppförsbackarna ordinerade coachen. Och efter ett tag började jag få grepp om tekniken.

Om jag tillåter mig att verkligen slipa på tekniken och inte stressar fram har jag upptäckt att även en gammal hund som jag kan lära mig något. Lugn skidåkning i två timmar varav 15 minuter utan stavar och 30 minuter medelst stakning kunde ha känts som bortkastad tid så nära inpå Vasaloppet då jag behöver få massor av mil i benen och fart i kroppen.

Men min coach Erik Wickström fattar att jag saknar teknik för att kunna åka effektivt. Så jag lyder honom och försöker memorera det jag sett på tv i världscupen eller VM.

På sista passet trillade poletten ned. När jag lade fram vikten mer över tårna, till och med ställde mig lite på tå innan jag föll framåt och tryckte på bakåt fick jag en helt annan skjuts i stakningen. Utan att anstränga mig mer gled jag längre på varje staktag. Jag kände mig rätt proffsig faktiskt. Tills jag vinglade till i de sladdriga spåren och tappade rytmen.

Här är två filmer där duktiga norska skidåkare förklarar och visar framför allt stakteknik. Så här kändes det trots att det nog inte såg ut så:

FörfattarePeter Hampus i • KlassikernSkidorTräning
Permalink

Tisdag, Januari 29, 2013

Omkörning utan stavar

Idag hände något historiskt i skidspåret. Jag körde om en tant!

När jag återupptog skidåkningen 2006 efter mer än 20 års uppehåll var balansen otroligt dålig.

Ett försök att snyta mig i farten resulterade i en vurpa. I en svag utförslöpa blev jag påkörd av en tant. Bakifrån. Då ska vi inte tala om bristen på överkroppstyrka. Att staka sig fram var bara möjligt i terräng som lutade nedför. På helt platt mark var jag tvungen att övergå i diagonalåkning ganska snart för att orka ta mig framåt.

Jag måste nog blygsamt tillstå att jag gjort framsteg sedan dess. Och i dag kom verkligen belöningen!

På schemat stod bland annat skidåkning utan stavar. Spåren var isiga och klistret jag lagt på fäste knappt. En utmaning att ta sig uppför enbart genom benkraft. Men det gick! Golfbanan jag åker på har ett spår som är lite över tre kilometer långt. Ungefär 1,5 kilometer framför mig skidade en kvinna. Och kan du tänka dig?! Innan jag åkt mitt varv var jag i kapp henne. Med ett par hundra meter kvar till fullbordat varv gled jag förbi. Hon stretandes med stavar och jag utan.

Jag skriver det igen för säkerhets skull:

Hon stretandes med stavar och jag gled förbi utan.

Tänk dig när Marcus Hellner knappade in på Northug och kom om i förra årets slutetapp av Tour de Ski. Eller när Therese Johaug plockade nästan två minuter på Kowalczyk i år. Eller när pucken gled in i mål i Hylands klassiska referat.

Det var vackert. Det var dramatiskt. Det var historiskt. Och det utspelade sig på kommunens golfbana med mig och en tant i rollerna.

 

FörfattarePeter Hampus i • KlassikernSkidor
Permalink

Fredag, Januari 25, 2013

Vad pysslar du med?

Min skidcoach Erik Wickström ringde och diskuterade mitt mål. Han var lite förbryllad.

– Jag har tittat i din träningsdagbok och undrar var alla skidpass är.

Erik Wickström, som åtagit sig att coacha mig till första deltävlingen i Min Utmaning undrade varför jag inte tränar skidor om jag ska köra Vasaloppet. Med all rätt. Det har inte blivit så mycket skidor i vinter. Jag tvekade länge om att åka Vasaloppet eftersom förra årets lopp var en riktig plåga. Men när jag kom med i Min utmaning var det bara att sätta igång.

Erik var också förbryllad över att jag har så lågt Vo2-max. Eller som han uttryckte det:

– Konstigt att ni kan cykla så fort som ni gör med så låga värden!

Knappt någon i vårt lag har över 60 ml/kg/min nämligen. Testledaren på Bosön konstaterade samma sak och har satt ihop ett träningsschema som ska ge oss ett "högre tak".

Erik har gett mig ett schema som ska ta mig i form till Vasaloppet, och som jag ska försöka kombinera med cykelschemat. Det verkar dumt att köra båda då det skulle innebära 20 h per vecka. Faran nu med så få dagar kvar är tydligen att jag drar på mig överansträngningar i armbågarna. Senorna hinner inte med att anpassa sig till den ökade belastningen. Därför tyckte Erik att det inte var helt smart att köra intervallpassen på skidor. Det kan jag gott göra på cykeln. Tabatapassen som jag tänkt köra som löppass avrådde han mig också från. Inte passen i sig utan att göra det springandes eftersom jag tränat för lite löpning för att kroppen ska hålla.

Vill du testa mitt vasaloppsprogram så finns det på Funbeat här. Med ett Funbeatkonto kan du importera det till din kalender.

FörfattarePeter Hampus i • KlassikernSkidor
Permalink

Torsdag, Januari 24, 2013

Snorsamlaren

Vo2-maxintervaller i -14 grader låter nog inte så smart. Men med min snorsamlare gick det riktigt bra!

airtrim snorsamlare

Tidigare har jag dragit mig från att verkligen anstränga mig när det är riktigt kallt ute. Vill inte dra på mig luftrörsbesvär. Många i längdåkningslandslaget är tydligen drabbade av ansträngninsastma på grund av att de tränat och tävlat intensivt i kyla.

Nu är visserligen inte -14 extremt kallt. Men tillräckligt kallt för att det ska kännas onödigt att hyperventilera i en timme.

Tack vare min andningsmask från Airtrim kan jag konditionsträna när det är många minusgrader. Visserligen får man tömma den på snor, slem och fradga efteråt men det är det värt!

Med svarta kläder och min mask för ansiktet påminde jag nog om Darth Vader när flåsade fram i skidspåret sent igår kväll.

Under passet ringde min nye skidcoach Erik Wickström som hade läst min träningsdagbok och undrade vad jag sysslar med. Mer om det i ett senare blogginlägg.

FörfattarePeter Hampus i • KlassikernPrylarSkidorTräning
Permalink

Sidan 1 av 2 sidor  1 2 >