Hampus klassiker

Inte min mage men det kunde mycket väl ha varit det dagen före loppet.

Jösses vad jag pressade i mig mat dagen innan jag körde de nio milen i Öppet spår. Magen såg ut som om jag var gravid i fjärde månaden.

Jag åt och drack dessutom en hel del under själva åkningen. Efter målgång fortsatte ätandet tills jag gick och lade mig. Dagen efter åt jag som en normal människa igen.

Idag, två dagar efter loppet vägde jag mig på min "fettmätarvåg" och konstaterade att jag är knappt två kilo lättare än dagarna innan loppet. Ska man tro fettmätningen (vilket jag egentligen inte gör) ska jag ha tappat tre kilo fett under loppet (kanske också dagen efter om jag haft någon efterförbränning).

Energiåtgång
Hur som helst: ett Vasalopp förbrukar mycket energi. En vältränad person kan bränna mer än 1000 kalorier i timmen. Låt oss för enkelhetens skull räkna mig som så vältränad att jag lyckas förbruka exakt 1000 kalorier per timme. Då skulle jag ha gjort av med nästan 7000 kalorier under loppet. Mer än tre dagars energiförbrukning för en stillasittande man. Så mycket kan man inte stoppa i sig om man samtidigt ska klara av att åka skidor. Så visst plockar kroppen av sina depåer.

Vätskebrist?
Lite vätskebrist brukar jag nog ha när jag går i mål. I alla fall om man ska lita till färgen på urinen. Jag kör efter Timothy Noaks tankar om att dricka när jag är törstig, inte innan. Det blir ett fasligt kissande under loppen annars. Och då jag hela tiden dricker eftersom jag blir törstig är det ingen risk för uttorkning. 1,5 liter vätska ska jag kunna förlora innan prestationen försämras enligt de som förespråkar vikten av att dricka ordentligt. (2% av min kroppsvikt)

Förmodligen drack jag aningen för lite under loppet. Jag var törstig men hade inte med mig egen vätska utan förlitade mig till blåbärssoppan och sportdrycken som serverades i de sju kontrollerna. Två muggar vid varje kontroll tog jag. Vilken otäck överraskning jag fick när jag förväntade mig söt sportdryck och i stället svepte en mugg salt buljong. Det var säkert nyttigt med lite salt i kroppen, men en oväntad smak var det ändå.

Pulsen
Kanske var det bristen på vätska, men förmodligen var det mina allt tröttare muskler som gjorde att jag inte orkade hålla uppe pulsen under hela loppet. I början låg den nästan konstant mellan 82-84% av maxpuls, men mot slutet bara strax över 70%. Genomsnittet slutade på 77%. Även om jag upplevde att jag tog i hela tiden gick intensiteten i min skidåkning ned. Trots att jag är van vid långa träningspass är kroppen inte rustad för att köra så hårt så länge, i alla fall inte med så ovana rörelser som skidåkning innebär för mig.

Slutsats:
Traditionell kolhydratladdning har jag slutat med, men att öka på portionerna dagarna innan och se till att äta riktigt ordentligt dagen innan ett långlopp brukar fungera bra. Jag skulle ha gått ned ändå mer om jag inte proppat i mig så mycket innan.

"Train low - compete high" – det vill säga att träna på lite kolhydrater men skämma bort kroppen med mer under tävling har en bra effekt för mig. Om jag hade kört loppet på endast saltvatten som jag gör på mina distanspass skulle jag bara ha orkat krypa fram mot slutet. Att trycka i sig så mycket socker som jag gör under ett långlopp skulle vara outhärdligt vecka efter vecka under träning.

Långa lopp är jobbiga för kroppen. Men min kropp återhämtar sig snabbt. Jag är sugen på att köra riktiga Vasaloppet på söndag – mindre än en vecka efter Öppet spår. Och mina stela lår mjukades upp fint av lite cykling i dag.

Just ja, de mililitrarna blod jag nämde i ingressen glömde jag att redogöra för. Som vanligt när jag anstränger mig med fötterna mot marken och inte mot trampor som jag brukar får jag skavsår. En sprucken blodblåsa gjorde det lite vått i pjäxan.

Att vara från Dalarna men inte åkt Vasaloppet är nästan en omöjlighet i mångas ögon.

För att räknas som skidåkande mas bör klockan dessutom stå på max sex någonting när man passerar mållinjen. Skamgränsen är samma gräns som i resten av Sverige klassar åkaren som elitmotionär.

Mitt första Öppet spår lämnade en del att önska ur dalaögon. Mitt första Vasalopp var en katastrof. Aldrig mer skulle jag ge mig på något sådant idiotiskt. I allla fall inte utan ordentliga förberdelser. 15 mil på skidor är aldeles för lite träning inför Vasaloppet.

Så i år slog jag på stort och tränade 20 timmar innan loppet. Det blev knappast 20 mil. Mycket teknikträning utan stavar och långsam åkning för att få till stak- och diagonalteknik.

Men styrketräning och konditionsträning på cykeln hade tydligen god inverkan på kroppen.
Årets Öppet spår gick ganska lätt och var till och med roligt hela vägen.

Sex timmar och 43 minuter gör att jag utan att skämmas vågar prata dalmål på vintern.

Rapport från loppet finns på min Funbeatblogg

Den lilla käcka vicken på höften kommer helt naturligt när jag bär tajts.

På denna sida kan du följa mig i realtid under hela loppet.

Mitt startnummer är: 15523 ifall man vill följa mig via Vasaloppets app.

​

Nu är det påfyllning av depåerna som gäller.
Jag gillar inte att kolhydratladda med sportdryck, gel och andra “konstgjorda” varianter.
Det är godare att äta vanlig mat och ta lite större portioner.

Jag fick just höra att haren ändrat ambitionen från skamgräns till personbästa. Så lika bra att trycka i mig extra mycket nu medan jag har tid.

- Postat från min iPhone så stavfel kan mycket väl förekomma men beror i så fall på stora tummar.

Location:Täppvägen,Vikarbyn,Sverige

Det är inte jag på bilden.

"Den där är i alla fall lite bättre än den förra. Den såg för gayig ut".

"Hur kommer det sig att du inte har ett åttpack? Inte ens ett sexpack du som tränar typ 1000 timmar per dag?"

Min dotter tittade på när jag provade kläderna jag just packat upp.

Jag kan hålla med henne om att kläderna inte satt direkt perfekt på kroppen. Det mesta åker tillbaka till shopen.

Men Icebreakers Kodiak Zip behåller jag. 320 grams merino som med hjälp av nanoteknik gjorts vattenavvisande. (Fråga mig inte hur det funkar).

Jag räknar med att det blir den perfekta cykelpendlartröjan svala dagar. Med den på slipper jag packa in en extra jacka eller tröja i ryggsäcken för att ha "off bike".

Som tur var beställde jag den i storlek small. Då sitter den tajt på kroppen utan att fladdra när cyklar.

Styrketräningen har tydligen inte haft någon effekt på överkroppen än ...