Hampus klassiker

Jag på vägen 2012

Om inte förr så brukar i alla fall årskiftet innebära en slags kontemplation över träning och återhämtning. Jag konstaterar att 2012 var ett osedvanligt regnigt år. Inte många turer ute på cykeln i solsken.

Det blev också ett år med mycket sjukdom. Mycket för att vara mig. Jag brukar ha en höstförkylning och en bihåleinflammation på våren i samband med pollensäsongen. 2012 har jag känt mig som en kombination mellan trött gammal gubbe och ett dagisbarn som drar åt sig alla infektioner som en magnet. Influensa hade jag senast i början av 2000-talet. 2012 slog den till med full kraft i kroppen lagom till Vasaloppet. Första spyan på 25-30 år kom i samband med Vansbrosimmet och Lidingöloppet genomfördes med feber.

När man tittar på Funbeat eller Graminconnect får man en bra bild av vad man tränat under året. Cykling dominerar inte överraskande min träning.

Mer överraskande är att jag endast haft en medelhastighet på 26 km/h under 2012.

2011 körde jag ju i 27 km/h och då tränade jag inte lika hårt som 2012. Förstår inte. Är det pendlingen på ibland riktigt snöiga och oplogade vägar som dragit ned hastigheten? Alla pauser då jag stannat gruppen och diskuterat tekniken vid belgisk kedja och liknande? Det faktum att jag låtit klockan stå på flera gånger under fikapauserna?

Eller blir jag helt enkelt bara äldre och långsammare?

Löpning är helt klart min sämsta gren. Jämfört med andra klassikergenomförare placerar jag mig:
Pos Vasaloppet:    611
Pos Vätternrundan:    25
Pos Vansbrosimningen:    567
Pos Lidingöloppet:    807

Det är ju tack vare en bra Vätternrunda som jag klarat Klassikern under 20 timmar.

Nu har resultatjakt.se bara resultat från 2008 och framåt så man ska väl inte dra för stora växlar på det hela.

Men, jag ser redan förbättringspotential.

40 minuter borde jag kunna slipa på Lidingöloppet.
1,5 - 2h kan jag nog kapa på Vasaloppet om jag lär mig åka skidor ordentligt.
10 minuter kanske jag kan kapa på Vansbrosimmet om jag lär mig crawla.
25 minuter vill jag kapa på Vätternrundan nästa sommar.

Vi kan avrunda till 2h 50 minuters förbättringspotential. Sammanlagt låter det mycket men var för sig är ju inte tiderna omöjliga eller hur?
 

En Svensk Klassiker, Peter Hampus, 2012

Omprogrammering av hjärnan om du redan "kan" crawla. Annars inpräntande av rätt rörelse i nervsystemet så att den fungerar både i vågor och när du är trött.

Det här var sista delen i serien om simning för triathleter. Jag har inte kommit så här långt ännu i min träning, och coachen säger ju att han spenderat hundratals timmar med att pränta in rörelserna så jag antar att jag får ge det lite tid. Men efter bara en veckas träning kan jag nu simma mycket längre än tidigare. Med längre menar jag ingen triathlondistans direkt. Men jag har dubblat min strräcka från 25-50 meter. Löjligt lite fortfarande, men jag hörde någon säga att om man kan crawla 200 meter så är steget sedan inte långt till 2 km. Så om jag dubblat min sträcka på en vecka ...

Det skulle vara intressant att få lite input från någon som faktiskt kan simma. Eftersom detta tydligen handlar om att programmera om hjärnan om man lärt sig "fel" så är min plan att göra detta till mitt första riktiga crawlsätt. Men vad säger att den här killen har rätt? Tänk om jag lär mig simma helt galet?