Hampus klassiker

Nu är det bara några timmar kvar och jag inser att jag inte hinner gå ned de där extra kilona innan jag ska ta av mig kläderna och få kärlekshandtagen mätta.

En kontroll på vågen, som förutom vikt också visar mängd fett och vätska i kroppen i procent, berättar för mig att det var länge sedan jag hade så här mycket fett i mig. Jag är som en björn som lagrat en massa inför vinterdvalan. En och en halv månads sjukdom med tröstätande har satt sina spår.

Enligt Wikipedia hamnar jag inom normalspannet i alla fall: 

För kvinnor gäller följande intervall:
12–14 % svältgräns
14–18 % mycket mager
20–30 % normalt
30 %– fetma

För män gäller följande intervall:
2–4 % svältgräns
4–8 % mycket mager
12–24 % normalt
24 %– fetma

Enligt American Council of Exercise har jag gått från kategorin idrottsman till vältränad:

För kvinnor gäller följande intervall:
10–12% Essentiellt fett
14–20 % Idrottsmän
21–24 % Vältränad
25-31 % Acceptabelt
32 %– Övervikt

För män gäller följande intervall:
2-4% Essentiellt fett
6-13 % Idrottsmän
14-17 % Vältränad
18-25 % Acceptabelt
25 %– Övervikt

Nu är ju inte andelen fett i kroppen superviktigt. För mig handlar det om att ha en hälsosam kropp och må bra i första hand. Och jag är lite tveksam till att mäta fettet i procent av kroppens massa. Jag antar att man kan ha låg procentandel fett men om det är placerat på fel ställe så är det väldigt ohälsosamt. Att ha 20% fett men mestadels placerat på rumpan och låren borde vara bättre än att ha 15% som mest ligger inbäddat i bukhålan. Eller? Ska passa på att fråga nutritionisterna i dag. Det skulle vara intressant att få en metod som talar om var fettet sitter i kroppen. Har hört talas om en våg som gör det, men jag undrar hur sanningsenlig den metoden är.

Återkommer med rapport efter mätningen.

Tänk att oktober kan vara så underbar med krispig klar luft, gula löv och torra vägar. Sedan kommer november med sina kala träd, fukt som tränger in i märgen och ett mörker som lägger sig över själen.

Men det är en perfekt tid för att ladda på med massor av bra träning!

20 st cyklister samlas tidigt en grå novembermorgon. Lägg märke till de två cyklisterna som vilar så proffsigt på sina cyklar. Det är jag och Aivar som skulle ge självaste ordföranden i Velominati både ståpäls och ståfräs.
Foto: Alexander Danielsson.

Förutom en hel del distanspass på cykeln kör jag också intervaller. Idiotiskt att göra det i november kan tyckas men jag är övertygad om att den lite mer intensiva träningen är nyttig även under lågsäsongen. Jag går ju inte till överdrift, men något intervallpass då och då tror jag är bra.

Man kan välja mellan att tröstäta en massa godis eller bota höstkänslan med god och nyttig mat. Jag väljer båda.

När det regnar och är kolsvart är det mysigt att gosa in sig på gymet. Här kör Lars-Erik och Joakim kombination av styrketräning och uppmjukning. De där rullarna var otroligt elaka mot mina stela muskler.

Min ledarkollega Mic brukar råda mig att ta det lugnt i gymet så jag inte lägger på mig en massa "cosmetic bulk". Samtidigt tycker min bror att jag ser ut som en harkrank så risken att min överkropp blir onödigt stor och syreslukande är nog rätt liten. Bänkpress var en ny erfarenhet. Kändes inte direkt utmattande i dag men jag antar att musklerna berättar för mig i morgon att de fått kämpa lite.
 

Veckan innan Vasaloppet hade jag influensa som följdes av bihåleinflammationen från helvetet.

Vansbrosimmet välkomnades av magsjuka. Och den här veckan har jag varit förkyld.

Vitlök, ingefära, c-vitamin och vila har inte hjälpt. Men igår tog jag två stora glas av favoritwhiskeyn. Och se! I dag är taggtråden borta ur halsen! Lika bra att fortsätta kvällens laddning med whiskey. Jag kommer att vara i kanonform i morgon!

Tror man inte på whiskey så kan man ta till en sistaminutenövning i stället:

Jag tröstar mig bäst jag kan med senaste numret av Runners World, vitaminkick och varm dryck.

Min vanliga kur med vitlök och ingefära verkar inte hjälpa. Så jag överdoserar med c-vitamin. Kiwi, jordgubbar och Berocka. Överdoserar förresten vitlök också om jag tänker efter. ICA-handlaren sa att min konsumtion motsvarade hela Tensta och Rinkeby.

Kanske lika bra att stanna hemma i morgon också. För andras skull.

3:15 på Lidingöloppet känns avlägset just nu :-(

I en artikel i Dagens Nyheter berättar Bo Berglund, som är chefsläkare inom Svenska olympiska kommittén att receptfria smärtstillande medel inte bara förtar själva träningseffekten. Det kan också vara skadligt för njurarna på friska personer att träna med smärtstillande i kroppen. Om man blir uttorkad på exempelvis ett långlopp kan man få allvarlig njursvikt om man tagit smärtstillande.

Tydligen använder allt fler motionärer smärtstillande preparat inte bara för att kunna genomföra ett lopp utan också under träningen inför loppen. Jag kan förstå de som tar en värktablett under exempelvis Vätternrundan för att stå ut de sista milen om kroppen värker. Ett års träning kanske man inte vill låta gå till spillo för att ett knä börjar trilskas den sista timmen.

Men smärta är ju kroppens varningssignal för att något är fel. Att döva smärtan kan förvärra skadan.

Smärtstillande förtar också träningseffekten. Om kroppen inte känner att den utsatts för hård belastning så triggas inte heller tillväxten av muskelfibrer eller nya blodkärl. 

Det har också visat sig att antioxidanter har samma tillväxthämmande effekter. Att fort ta bort de fria radikalerna som bildas i kroppen vid träning var tidigare en rekommendation som nu ändrats. Kroppen behöver påslaget av dessa för att tillväxten ska stimuleras. 

För mig är ömma muskler bara ett härligt tecken på att jag håller igång.