Hampus klassiker

Det är två veckor sedan jag körde intervaller. Det har ju blivit som en drog. Är man utan så kommer abstinensen.

Så idag när jag hade ett spinningpass med tuffa långa intervaller inbokat har jag gått som ett barn på julafton. “Börjar inte Kalle Anka snart?”

Jag som har tyckt att spinning varit grymt tråkigt tidigare.

Dels behövs en bra ledare. Och Cristine på SATS är grym på att motivera deltagarna. Hon håller koll på allas pulsmätare och manar på dem som maskar.
Sedan underlättar det om det är riktigt jobbigt. Om man ändå ska sitta instängd i en varm mörk lokal så ska man i alla fall ta vara på tiden så effektivt som möjligt.

De intervaller vi kör nu är perfekta inför Vätternrundan. Man får slita och plåga sig länge. Precis som när man är framme och tar en lång förning.

Efter uppvärmning och korta intervaller blev det:
84% av maxpuls i 4 min
60 sek vila
85% av max i 5 min
90 sek vila
86% av max i 4 min
60 sek vila
87% av max eller mer i 4 min

Jag hade faktiskt svårt att hålla hennes pulsangivelser. Den första intervallen låg jag mestadels på 87%. Förmodligen för att jag knappt ätit lunch och passade på att käka på cykeln.
De andra intervallerna gick att hålla exakt enligt anvisningar, och den sista låg jag på 89% hela tiden.
Skönt att få svettas ordentligt och känna sig lagom utsjasad efteråt.