Hampus klassiker

* Julstjärna = något som blommar upp lagom till jul och sedan tynar bort.

För mig är hösten och vintern tiden för både återhämtning och sedan uppbyggnad inför nästa cykelsäsong. Återhämtat mig har jag tydligen gjort om man ska tro vågen. På julaftons morgon, det vill säga innan allt frossande startar, noterar jag årshögsta både i kroppsfett och vikt. 80,2 kg och 15,5% kroppsfett.

Nu bryr jag mig i ärlighetens namn inte särskilt mycket om vad vågen visar. Jag kollar ibland för att se om känslan i kroppen överensstämmer med verkligheten. Inte för att korrigera det jag ser. Men just i dag stämmer det inte. Jag känner mig stark och pigg. Inte så däst som jag borde med den vikten.

Julstjärnor
Varje år ser man hur vissa kommer igång ordentligt med sin träning på hösten och vintern. De är i verklig toppform lagom till jul. Inget fel i det. Om det inte är tävling på sommaren man siktar på för då är ju vintertoppformen rätt meningslös.

Lyckas man hålla motivationen uppe och låta julens toppform vara första språnget till nästa nivå så är allt väl. Men ganska ofta ser jag hur många tränar så hårt under de kalla och kärva vintermånaderna att deras motivation tryter under våren då man egentligen borde köra extra hårt för att toppa formen inför sommarens lopp.

Personligen kommer jag att växla upp min träning under julledigheten. En första hård period för att sparka igång kroppen efter en lugn tid. Det blir dels långa LSD-pass men också en hel del både Vo2-max-intervaller och styrkeintervaller.