Hampus klassiker

I stort sett varje morgon skulle jag kunna vara med om en olycka, om jag bara blint följde trafikreglerna och litade 100% på mina medtrafikanter.

Men, jag har varit med om tillräckligt mycket i trafiken för att inse att de jag har omkring mig på vägar och cykelbanor snarare är mottrafikanter.

En gång har jag blivit påkörd då cykelbanan korsade en väg. Eller, det var ju faktiskt vägen som korsade cykelbanan. Tanten inte bara körde på mig. När hon hörde smällen (hon såg mig inte för hon stirrade stint på bilarna som körde på vägen längre fram) blandade hon ihop gaspedalen och bromsen, så hon såg till att köra över mig ordentligt. Benet fastnade under fronten på bilen, men jag klarade mig med skrubbsår och ett stukat knä.

Inte bara bilister utan även cyklister har tillfogat mig skada. En kille hade lurar i öronen och hörde inte när jag plingade för omkörning. När jag var jämsides med honom svängde han tvärt vänster mitt framför mig utan att göra tecken. Kraschen resulterade i en skadad axel och några månaders sjukgymnastik.

Det har blivit lättare att ta sig helskinnad till jobbet på morgnarna sedan jag ändrade inställning och tänker att alla andra är idioter som vill mig illa.

På senaste tiden har faran med att cykla, och då främst cykelpendla debatterats i media och på nätet. Jag tycker det vore synd om fokus på farligheten gör att folk drar sig för att cykla. Även om jag slagit mig några gånger uppväger den motion jag får och den friskhet jag känner när jag cyklar detta flera gånger om.
Att skada sig allvarligt eller omkomma är ju förstås en helt annan sak. Därför hoppas jag att fokus läggs på att öka säkerheten för fotgängare och cyklister. Så att vi som redan cyklar gör det säkrare, och fler vågar sig ut.

Här är några av artiklarna:

Sydsvenskan

Trafiksäkerhetsverkets statistik

DN: Nu lever cyklisterna farligare i trafiken

Ska vi gå upp i rök?

Bloggaren Fritz har startat en namninsamling för att öka säkerheten för cyklister.