Hampus klassiker

Martin fick tidigare kritik för sin opedagogiska ledsagning i skogen. Han varnade de andra när de närmade sig svårigheter. "Snart kommer det ett litet stup", sa han och Vilma tyckte att det skrämde mer än det hjälpte.

Så jag valde en annan taktik på kvällens mörka tur. Stormen ven, det snöblandade regnet piskade och rötterna och stenarna var såphala. Jag åkte bara tyst bakom och lät överraskningarna liksom presentera sig själva. Och vips kom ett litet stup.

Vilma redde upp situationen strålande! Det ser inte så brant och djupt ut på bilden, men hon flög en bra bit innan hon fick tag i trädet som stoppade fallet, som antingen hade kunnat sluta med huvudet före i bänken, eller ändå värre med ett bad i det kalla havet nedanför. (Bänken står där för att man ska kunna njuta av den bedårande utsikten från höjden som stupar ned i Askrikefjärden)

Det händer nästan alltid något spännande på Lidingö Cykelklubbs sena kvällsträningar. Men för det mesta slutar det bra. Förra veckan bröt visserligen en känd snickare handleden men han satt ändå på cykeln dagen efter.