Hampus klassiker

Ursäkta svordomarna i det här inlägget men i dag har jag varit så irriterad.

Växelvajern har gått av på min racer. Efter att ha fipplat med den i en timme och konstaterat att man måste plocka isär hela handtaget för att få ur stumpen som sitter fast gav jag upp. Irriterad. Mycket irriterad.
Skulle jag plocka isär handtaget? Jo tjena! Jag ger mig fan på att en massa fjädrar och skruvar bara skulle sprätta all världens väg och så tvingas man åka med allt i en påse till verkstan.

Nej, jag gav upp.

En av mina cykelkompisar ringde och frågade om jag skulle med på en tur.

Nix. Ingen jävla social prattur på landsväg för min del. Visserligen skulle det kunna bli intressant med bara två växlar men ändå för mesigt för ilskan som kokade inom mig.

Jag valde i stället att ta min mountainbike på en skakig färd.
Det var en vacker försommarkväll. Myggorna dansade i svärmar i den varma solnedgången. För en gång skull hade jag inte mina lurar i med hård tung rock så jag hörde fåglarnas kvitter. Det fick mig att lugna ned mig lite. Men inte tillräckligt.

Ett rådjur tittade förvånat på min framfart, bara tio meter från stigen.
- Jävla fästingspridare!

Haren som skuttade framför mig på spåret väckte mest irritation.
- Flytta på dig någon gång så jag kan gasa på!!!!!!!!

Men efter ett tag gick ilskan faktiskt över i njutning. Cyklingen kom in i en skön rytm. Inte särskilt hetsigt eller ansträngande. Det bara flöt på.

När jag kom hem, avslappnad, nöjd och glad konstaterade jag att jag förbättrat min tid på mtb-slingan i år med 3,5 minuter. Ibland är det bra att blåsa ur lite ånga och aggression genom motion :-)